Tänk att allt ska vara så jäkla svårt hela tiden. Jag diggar att vara singel och så, det är skönt och man behöver bara tänka på sig själv och sådär, lagom egoistiskt. Men för förebygga framtida problem kan man ju söka lite lätt under tiden. Jag snackar med någon kille nu som började allt med att smöra, det känns bra, det gillar vi, lite "du är så söt" och lite "va gullig du är" och sådär, och vips så han fick min msn.

Nu sitter vi och skriver till varandra, vilket vi även gjorde lite i förrigår. Han inleder samtalet med "det var ett tag sen"... Okej, grabben. Numero uno, det heter SEDAN, sen det är när man kommer för sent, då är man sen, det är en lång vokal. Numero dos, eh, vi snackade i förrigår?! Jag en ju en sådan trevlig böna, så jag skrek (skrika på msn = använda versaler och utropstecken). Konversationen avsluteades med att han frågade om jag kände någon pundare som säljer knark, för hans kompis hade en amfetamin-kris. Jahaja. Och sen bad han om ursäkt också, och sa att han förstod om jag var besviken på honom. Que? Coulden't care less. Och där försvann denne man som ett framtida poteniellt pojkvänsmaterial.

Bra att det finns singelbloggar, min och Anna Hibbs blogg på stureplan.se. Synd dock att det bara är jag och hon som är singlar i hela Stockholm för tillfället. Tur dock att jag läser hennes blogg! Nu ska jag käka jordgubbar. Gott!



EFTERLYSES: Har ni några snygga manfriends som ni känner skulle digga en hysterisk, skrikig, hårig och halvtjock brutta så är det bara höra av sig på [email protected], jag är inte så kräsen! Gärna män med hår i ansiktet (gäller dock ej ögonbryn). Men inte för mycket. Jag är på att gå på blindate! Set me up.